HÖGSKOLA FÖR TEOLOGI, FILOSOFI OCH KULTUR

Sök
Stäng denna sökruta.

Almedalen 2019

Newmaninstitutet/Signum i Almedalen 2019

Under Almedalsveckan i år genomför Newmaninstitutet och Tidskriften Signum evenemang och seminarier från scenen på Katolska kyrkans gård (den scen vi delar med Studieförbundet Bilda), S:t Hansgatan 60 i Visby. Föreläsningarna och seminarierna kommer att sändas live via Studieförbundet Bildas Facebook-sida liksom på Newmaninstitutets och Signums Facebook-sidor. De kommer också med några dagars fördröjning att finnas tillgängliga på Studieförbundet Bildas Almedalswebb.

För frågor om evenemangen, kontakta Thomas Idergard.

Program

Programmets hela innehåll presenteras nedan och via länkarna.

Måndag 1 juli kl 16:00–17:00
Panelsamtal: ”Är Gud emot Brexit?”

Tisdag 2 juli 8:30–09:15 (direkt efter morgonmässan i kyrkan)
Kort föredrag: ”Är kristen tro och vetenskap möjliga att förena?”

Tisdag 2 juli kl 11:00–12:00
Panelsamtal: ”Vad har kristendom med liberalism att göra?”

Tisdag 2 juli kl 16:00–17:00
Panelsamtal: ”Hotar rädslan yttrandefriheten?”

Onsdag 3 juli 08:30–09:15 (direkt efter morgonmässan i kyrkan)
Kort föredrag: ”Hur kan Gud vara allsmäktig och människan ändå ha frihet?”

Onsdag 3 juli kl 11:00–12:00
Panelsamtal: ”Är det för lite bildning i svensk politik och svenskt näringsliv?”

Torsdag 4 juli 08:30–09:15 (direkt efter morgonmässan i kyrkan):
Kort föredrag: ”Kan man erfara Gud och i så fall hur?”

Tidskriften Signum medarrangerar dessutom ett panelsamtal med Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) och Claphaminstitutet på fartyget Elida i Visby hamn (mitt emot ”Glassmagasinet”), onsdag 3 juli kl 13:30–14:30: ”Sena aborter – praktiskt problem eller varningsflagg?” 

Måndag 1 juli kl 16:00–17:00

Panelsamtal: ”Är Gud emot Brexit?”

Några djupt troende katoliker kom att grundlägga det europeiska samarbetet i det som idag heter EU, inspirerade av den Katolska kyrkans sociallära. Andra kristna har också kommit att gilla EU. Är Gud helt enkelt för EU, eller finns det andra ståndpunkter som kan förankras i kristen tro?

I Brexit-debatten har det funnits tydliga kristna röster på båda sidor. Det gällde också i den svenska folkomröstningen om euron 2003 och i flera andra europeiska länders beslut om deltagande i ett fördjupat EU-samarbete.

Inom svensk frikyrklighet fanns det, påverkat av apokalyptiska föreställningar, en skepsis till Sveriges EU-inträde 1995, vilken idag tycks vara bortblåst. Man kan därför fråga sig om det har utvecklats en bred, ekumenisk kristen EU-positiv konsensus och varför? Är det den katolska sociallärans förtjänster eller har andra faktorer spelat in, och i så fall vilka och hur?

Vad kan en kristen som vill vara trogen sin tro tycka om nationalstaten, internationella samarbeten och politisk/ekonomisk globalisering? Leder aposteln Paulus konstaterande att det varken finns jude eller grek i Kristus till en bestämd politisk hållning om t ex EU, eller måste tron byggas på med mer och i så fall vad? Skiljer sig detta politiska område från andra i friheten för det kristna samvetet?

Om detta samtalar

  • Ulf Bjereld (S), statsvetare och ordförande i Socialdemokrater för Tro & Solidaritet, medlem av Svenska kyrkan
  • Katrine Marçal, journalist och författare, katolik, bosatt i Storbritannien
  • Charlotta Levay, docent i företagsekonomi, vice ordförande för idéinstitutet Civitas och medlem av Signums redaktionskommitté, katolik
  • Stefan Swärd, pastor, ordförande i Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) och fil dr i statsvetenskap

Moderator: Thomas Idergard

Tisdag 2 juli 8:30–09:15

Direkt efter morgonmässan i kyrkan.
Kort föredrag: ”Är kristen tro och vetenskap möjliga att förena?”

Kort föredrag med möjlighet att ställa frågor, med jesuitpater Mikael Schink, doktorand i systematisk teologi i Fribourg, Schweiz. Vi bjuder på kaffe och frukostmacka.

Tisdag 2 juli kl 11:00–12:00

Panelsamtal: ”Vad har kristendom med liberalism att göra?”

Vilken är egentligen kristendomens relation till liberalismen? Och varför har frågan engagerat skribenter och teologer det senaste året? Behöver liberalismen en mening? Behöver kristendomen en politik? Eller handlar det om en dialog mellan två synsätt som måste förbli åtskilda?

Kristna teologer och liberala skribenter har det senaste året varit engagerade i en debatt om relationen mellan kristendom och liberalism och på vilka punkter den ena kan, och måste, lära av den andra. Debatten har påverkats av att båda utmålar sig som garanter för värden nödvändiga för den liberala demokratin. En följdfråga som har ställts är vad vi egentligen menar med liberalism. En annan om demokratin klarar sig med formella beslutsregler och rättigheter, eller förutsätter vissa, bestämda, innehållsliga villkor.

Här följer vi upp det gångna årets debatt om dessa frågor. Men vi frågar oss också om kristendomen verkligen behöver liberalismen, liksom om liberalismen behöver kristendomen. Och hur gränsen för pluralismen ser ut i ett pluralistiskt samhälle.

Om detta samtalar

  • Birgitta Ed, entreprenör och prästkandidat för Svenska kyrkan
  • Thomas Idergard, jesuitpater, också verksam vid Newmaninstitutet och Tidskriften Signum
  • Susanne Nyström, ledarskribent på Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren
  • Johan Wennström, fil dr i statsvetenskap vid Institutet för Näringslivsforskning och vars forskning har fokuserat på samspelet mellan ideologi, moral och policy

Moderator: Katrine Marçal

Tisdag 2 juli kl 16:00–17:00

Panelsamtal: ”Hotar rädslan yttrandefriheten?”

Lunds universitet har krävt en ursäkt av en professor i medicin som sägs ha kränkt studenter genom att tala om det biologiska arvets påverkan på beteenden. På andra områden ökar kraven på en viss typ av åsikter och åsiktsmanifestationer för acceptans. Vad betyder det här för yttrandefriheten?

Andra exempel är offentliga tjänstetillsättningar som kräver en viss uppfattning i HBTQ-frågor eller etiketten ”feminist” – allt uppfattningar och hållningar som man kan ha och inte, argumentera för och emot, men som i allt fler offentliga sammanhang stämplas som hygienfaktorer för att komma i fråga för en position eller plattform. Vilka uppfattningar som anses rumsrena kan också växla snabbt, som t ex i den svenska migrationspolitiken. Uttryck för ambitionen att förstå människor med andra uppfattningar och att föra dialog möts också med skepsis eller motstånd.

Dessa fenomen är inte isolerade till Sverige. I USA förs debatter om bojkott av föreläsare på universitet och saker som inte får sägas utan s k ”trigger warnings”. Beror det här på att rädsla är en drivkraft i det offentliga samtalet? Varför? För vad? Och vad gör det med yttrandefriheten? Kan den existera som formell rättighet samtidigt som medborgare, medier och institutioner begränsar den? Eller är problemet överdrivet?

Om detta samtalar

  • Anders Q. Björkman, bitr. kulturchef på Svenska Dagbladet och i denna egenskap en av initiativtagarna till ett omdiskuterat samtalsprojekt lett av skådespelaren Stina Oscarsson
  • Fredrik Haage, politisk chefredaktör, Smålands-Posten
  • Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och socialdemokratisk debattör
  • Jenny Sonesson, skribent och liberal debattör

Moderator: Thomas Idergard

Onsdag 3 juli 08:30–09:15

Direkt efter morgonmässan i kyrkan.
Kort föredrag: ”Hur kan Gud vara allsmäktig och människan ändå ha frihet?”

Kort föredrag med möjlighet att ställa frågor, med jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet. Vi bjuder på kaffe och frukostmacka.

Onsdag 3 juli kl 11:00–12:00

Panelsamtal: ”Är det för lite bildning i svensk politik och svenskt näringsliv?”

Är svenska näringslivsföreträdare ointressanta som middagssällskap? Har svenska politiker grunda kunskaper om annat än politik? Är våra eliter helt enkelt dåligt bildade och är det rätt fråga för att förstå ställningen för humaniora idag? Om inte, vad ska man fråga och framförallt hur ser det ut?

Svenska näringslivsföreträdare har anklagats för att vara okunniga om t ex litteratur och religion och därför sedda som ointressanta som middagssällskap utomlands. Svenska politiker har anklagats för att ha för dålig akademisk utbildning. För några år sedan ifrågasatte organisationen Svenskt Näringsliv nyttan i humanistisk utbildning och när politiker talar om forskningssatsningar så är exemplen nästan uteslutande naturvetenskapliga.

Vad säger detta och liknande exempel om ställningen för humaniora och humanistisk bildning i Sverige – i offentligheten och i akademin? Är discipliner som filosofi, litteratur och språkvetenskap systematiskt nedprioriterade, och i så fall varför, eller bara dåliga på att presentera sig? Vad blir konsekvensen? Kan en omtalad svensk oförmåga att hantera frågor om religion i det offentliga rummet bero på att humaniora undervärderas?

Om detta samtalar

  • Kristina Axén Olin, riksdagsledamot (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott och musiklärare
  • Fredrik Heiding, jesuitpater, lektor i teologi vid Newmaninstitutet och medlem av Tidskriften Signums redaktion
  • Susanna Popova, författare och skribent, bl a Svenska Dagbladets ledarsida, med särskilt intresse för frågor som rör nationell identitet och självuppfattning
  • Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm

Moderator: Katrine Marçal

Torsdag 4 juli 08:30–09:15

Direkt efter morgonmässan i kyrkan.
Kort föredrag: ”Kan man erfara Gud och i så fall hur?”

Kort föredrag med möjlighet att ställa frågor, med jesuitpater Fredrik Heiding, teol dr och lektor i teologi vid Newmaninstitutet. Vi bjuder på kaffe och frukostmacka.

Tidskriften Signum, Svenska Evangeliska Alliansen och Claphaminstitutet

Tidskriften Signum medarrangerar ett panelsamtal med Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) och Claphaminstitutet på fartyget Elida i Visby hamn (mitt emot ”Glassmagasinet”), onsdag 3 juli kl 13:30-14:30:

”Sena aborter – praktiskt problem eller varningsflagg?” 

Efter uppmärksamheten kring livstecken vid sena aborter och den tekniska utvecklingen som räddar för tidigt födda barn allt tidigare, har den medicinsk-etiska debatten tagit ny fart. Bland annat har röster höjts för en sänkning av den svenska veckogränsen så att inga livsdugliga foster aborteras. Under våren publicerade Statens medicinsk-etiska råd (SMER) en rapport i ämnet som kastat nytt bränsle på elden. Två av rapportens förslag har blivit särskild kritiserade: feticid innan aborten äger rum samt en fast gräns i vecka 22. Hur ser SMER på kritiken och hur ser den fortsatta debatten ut?

Om detta samtalar

  • Stefan Gustavsson, teolog och direktor för Apologia
  • Catarina Kärkkäinen, förbundsordförande i Fria Moderata Studentförbundet
  • Michael Lövtrup, utredningssekreterare vid Statens medicinsk-etiska råd (SMER)
  • Jenny Sonesson, skribent och liberal debattör i bl a abortfrågan

OBS! Detta samtal livestreamas inte, däremot går det att se i efterhand på kanalen Himlen TV7:s Youtube-sida: https://www.youtube.com/channel/UCXlqjxwvOfxtXiYOaXp5iWg 

Moderator: Thomas Idergard

Newmaninstitutet och Signum i Almedalen

Se programmet för Almedalsveckan 2017.