Program våren 2025
7 april kl. 19.00 i Newmaninstitutets aula – Föredrag om morgondagens kristendom med Peter Halldorf
Den 7 april hölls ett föredrag i Newmaninstitutets aula. Det var Peter Halldorf, teolog och författare till boken Morgondagens kristendom: Tomáš Halík och den tredje ekumeniken, som presenterade sina reflektioner kring den tjeckiske katolske prästen Tomáš Halíks vision.
Så här beskrev Halldorf sitt föredrag: ”I den djupa kris kyrkorna i Europa just nu genomgår befinner vi oss vid ett historiskt vägskäl, menar den tjeckiske prästen och professorn vid Karlsuniversitet i Prag, Tomáš Halík.
I sin uppmärksammade bok The Afternoon of Christianity: The Courage to Change reflekterar han över de vägval som måste göras för att vi ska gå mot en ”ny epok i kristendomens historia”. Tomáš Halík, som har beskrivits som en av de viktigaste uttolkarna av påve Franciskus reformprojekt, utmanar kyrkorna att våga gå en väg bort från ”kollektiv narcissism, klerikalism, isolationism och provinsialism”, mot en vidare och djupare ekumenik.”
Mötesplats arrangerades av Newmaninstitutet, Teologiska institutionen vid Uppsala universitet, och Folkuniversitetet Uppsala. Kvällen arrangerades delvis med ekonomiskt stöd av Folkuniversitetsföreningen.
17 mars kl. 19.00 i Newmaninstitutets aula. – Varför äter 1,2 miljoner svenskar antidepressiva? Om alternativ till antidepressiv medicin.
Vad är egentligen en depression och varför var det så ovanligt för bara 60 år sedan? Har vi överbetonat kemiska preparat i behandlingen av psykiskt lidande? Hur kan vi relatera människans behov av agens och av existentiell mening till diskussionen om psykisk hälsa och ohälsa? Välkommen till tre korta föredrag och sedan samtal mellan:
– Johan Bengtsson, doktor i psykiatri och forskare som debatterat vad han menar är överbetoningen av kemiska preparat i behandlingen av psykisk ohälsa.
– Elinor Hållén, doktor i teoretisk filosofi som forskat om psykologins filosofi och om betydelsen av agens för psykisk hälsa bland skolungdomar.
– Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, forskare vid Svenska kyrkans analysenhet och författare till flera böcker om existentiella behov i moderna sekulära samhällen.
17 februari Vart tog själen vägen? – Samtal mellan Eric Schuldt, Farshid Jalalvand och Mårten Björk.
”Behöver vi ett själsbegrepp? Hur ser ett sådant själsbegrepp ut? Kan förlusten av tron på en själ förklara något av samhällsutvecklingen? Eller är det tvärtom helt andra orsaker bakom en förytligad samhällskultur? Är det tvärtom farligt att tro på själen och andra fenomen vi inte kan mäta?”
Samtalar gör Eric Schüldt (kulturjournalist, Text & Musik i P2 och Sökarna), Farshid Jalalvand, doktor i mikrobiologi samt författare (Apan & Filosofen, FriTanke 2022) och Mårten Björk, docent i systematisk teologi, lektor vid Newmaninstitutet, som varit involverad i flera projekt om medvetandefilosofi och hur vi kan förstå ”själen” idag.
I december 2022 initierade Eric Schüldt (kulturjournalist) en debatt med sin krönika som fick titeln ”Man kan bara rädda det man älskar”. Utgångspunkten i krönikan är Schüldts läsning av boken ”Medborgarboken” som under några år delades ut till alla som blev myndiga i Sverige. Schüldt uppfattade ett unikt tilltal i denna bok, som sa: att bli vuxen handlar i grunden om existentiell mognad.
Schüldt citerar: ”Under ungdomen öppnar sig ständigt nya kunskaper och horisonter. Erfarenhet läggs till erfarenhet. Ett nytt sätt att tänka börjar arbeta sig fram: man är inte ensam i världen, ens eget jag är inte det viktigaste av allt. Man börjar se medmänniskorna i ett nytt ljus och nya intresseområden öppnar sig: litteratur, konst, musik, teater.” och kommenterar sen: ”Det var så fint sammanfattat. Att bända sig ut ur sig själv, ut ur den egna självupptagenheten. Och att göra det med hjälp av konsten och musiken. Så blir man vuxen. Så blir man en god medborgare.” Detta är ett tilltal som vi inte längre har i det offentliga samtalet om vad det är att bli vuxen, menar Schüldt. Även om det finns många orsaker till det (både ekonomiska och ideologiska) så tänker sig Schüldt att det djupast sett har att göra med en förändrad människosyn, nämligen: ”tanken på att människan inte alls har en själ, utan i grunden är tom, mätbar, förklarlig, driftsstyrd och enkel. Som en maskin, helt enkelt”.
Krönikan fick Farshid Jalalvand, doktor i mikrobiologi och forskare vid läkemedelsverket att skriva en replik. Jalalvand delar Schüldts sorg över en mer ytlig och egocentrisk kultur, men menar att det inte har med den naturalistiska människosynen att göra utan snarare har ekonomiska och teknologiska orsaker. Dessutom är tro på själar och andra icke-empiriska fenomen inte en del av lösningen utan snarare roten till många av våra problem, menar Jalalvand: ”Irrationalitet har ingen bortre gräns – speciellt när den gör anspråk på upphöjdhet.”
Mårten Björk är lektor i systematisk teologi vid Newmaninstitutet – deltog inte i denna debatt när det begav sig – men har skrivit ett antal artiklar om själsbegreppet i dialog med samtida medvetandefilosofi, däribland: ”The Number of the Soul: Theology and the Metaphysics of Integrated Information Theory” i tidskriften Philosophy, Theology and the Sciences (PTSc) år 2021.
Samtalet spelades in och finns nu som ett poddavsnitt Här är länken till podden:
Program hösten 2024
2 december kl. 19.00 i Newmaninstitutets aula – en stor själ för vår tid: Om Simone Weil och hennes samtidsrelevans
Existentialisten Albert Camus (1913-1960) kallade Simone Weil (1909-1943) för ”Vår tids största själ”. Tidigare i år kom antologin ”En stor själ för vår tid” ut på Artos förlag. Simone Weil var en person som i allt sitt engagemang och förhållningssätt präglades av en radikalitet: hon ville nå till roten, till kärnan. En av de saker som sticker ut med Weil är att denna radikalitet fick genomslag på flera områden samtidigt: filosofi, mystik och politik.
Denna kväll presenterar två av författarna i antologin sina texter, nämligen Kim Solin och Christine Zyka. Christine Zykas föredrag handlar om Weils analys av skönheten: Världens och konstens skönhet ingjuter både glädje och smärta. Hur kan man förstå denna dubbelhet i Weils författarskap? Kim Solins föredrag behandlar, med hjälp av filosofen Rush Rhees (1905-1989) Simone Weils syn på relationen mellan vetenskap, filosofi och religion. Victor Christola, filosof och lärare vid Sankta Birgitta folkhögskola, kommer att fungera som samtalsledare.
14 oktober kl. 19.00 i Ihresalen – Bruckner och det sublima i musiken
I år skulle den österrikiske kompositören Anton Bruckner (1824-1896) fyllt 200 år. Lars-Olof Åhlberg, professor emeritus i estetik vid Uppsala universitet, diskuterar i denna föreläsning Bruckners musik utifrån den estetiska kategorin ”det sublima”. Vad skiljer det ”sublima” från det ”sköna”? Bruckner dog i hjärtinfarkt när han komponerade sin nionde symfoni – tillägnad ”den käre Gud i himmelen”. På vilket sätt kan man hävda att Bruckners nionde symfoni är sublim? Kan ren musik – musik utan text och beskrivande rubriker – handla om något eller uttrycka något utom-musikaliskt? Frågeställningarna illustreras med musikexempel främst från Bruckners verk. Respondent är Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Lars-Olof Åhlberg är professor emeritus i estetik vid Uppsala universitet. Åhlberg har författat flera publikationer om ”det sublima” som estetisk kategori, och har förutom sin professur på Uppsala universitet även gett kurser på Newmaninstitutet i Uppsala
10 september kl. 19.00 på Humanistiska Teatern – Sarah Coakley – Contested Meanings: Evolutionary Cooperation and the Continuing Possibility of a Natural Theology
”Evolutionary Coooperation and Its Contested Meanings: Insights from John Henry Newman on the Continuing Possibility of a “Natural Theology” In this lecture Sarah Coakley is concerned, critically, with the way that evolution has been purveyed in the last generation as ‘selfishly’-oriented genetically, yet also rendered devoid of either positive meaning or discernible structure. Yet the evolutionary phenomenon of ‘cooperation’, when mathematically understood, she argues, suggests otherwise; and indeed it may, by a series of steps, lead inexorably to the question of a ‘natural’ basis for ethics and thence to the God question. Drawing creatively on the thought of Newman in the last section of this lecture, Coakley ponders whether his notion of the ‘illative sense’, along with his own responses to Darwin’s theory of evolution, may help chart a way forward in assessing the ongoing possibility of a contemporary ’natural theology’.
Sarah Coakley is the Norris-Hulse Professor of Divinity, emerita, University of Cambridge (2007-18), and earlier in her career held positions at the Universities of Lancaster, Oriel College, Oxford, and Harvard Divinity School (Mallinckrodt Professor of Divinity, 1995-2007). In 2012 she gave the Gifford Lectures at Aberdeen University, and since then has continued to work in the contested areas of evolutionary biology, philosophy of science, and theology. Amongst her various other publications are: The Broken Body: Israel, Christ and Fragmentation (2024);The New Asceticism (2015); God, Sexuality and the Self (2013); (co-ed.) Evolution, Games and God (2013), and Powers and Submissions (2002, new edition forthcoming).
”Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle” som är en av arrangörerna av kvällen, är en föreläsningsserie som är ett sam-arrangemang mellan Newmaninstitutet, Teologiska institutionen vid Uppsala universitet och Folkuniversitetet Uppsala. Kvällen bekostas delvis med stöd från Folkuniversitetsföreningen. Denna kväll samarrangeras också med Nordic Network on Science, Theology, and Worldviews samt Katedralakademin.
Program våren 2024
13 februari, kl. 19. Engelska parken, Hus 22, Sal: 22-0031 – Professor Winfried Löffler, Universität Innsbruck, Österrike – World-view beliefs, scientific beliefs, and their rationality criteria
(Lokalen ligger direkt till höger när man kommer in i hus 22, som är det nybyggda huset som huserar Humanistiska teatern)
There are two extreme interpretations of world-view beliefs: Some see them as quasi-scientific (which often ends up in taking them as irrational, since poorly backed), others regard them as completely alien to scientific beliefs (which raises the question whether they are “beliefs” at all, and not rather something else, e.g. expressions of attitudes or moral/aesthetic preferences). The presentation proposes a middle path: I argue that scientific and world-view beliefs share 4 very general criteria of rationality, but the specific applications of these criteria may differ here and there. World-view beliefs are hence not “provable” in a strict sense, but defendable as rational by good arguments. This view can also be applied to religious beliefs.
Read more on https://www.facebook.com/events/725455616233295
Winfried Löffler (*1965) holds degrees in philosophy, law and Catholic theology and is Associate Professor at the Department of Christian Philosophy at the University of Innsbruck / Austria. His research focuses on the intersection area between philosophy of science, logic and philosophy of religion.
Main works: Einführung in die Religionsphilosophie (3rd edition 2019); Einführung in die Logik (2008).
Website: https://www.uibk.ac.at/philtheol/loeffler
4 mars, kl. 19.00. Newmaninstitutets aula – En Gud för de levande: ett samtal om eskatologi och hopp
Philip Geister S.J., rektor och lektor vid Newmaninstitutet, i samtal med Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. ”Eskatologi” kallas den del av den kristna teologin som handlar om ”de yttersta tingen”: vad är det yttersta målet för, och därmed också karaktären på, historien och mitt eget liv? Har historien ett mål? Är Gud rättvis? Vad händer med mig efter döden? Är döden ögonblicket där Gud slutgiltigt utkräver ansvar av människan? Eller är döden framför allt ett befriande möte med Guds förlåtande kärlek? Baserad på en analys av relevanta bibeltexter och i samtal med den kristna traditionen reflekterar Philip Geister i sin bok ”En Gud för de levande: en introduktion till kristen eskatologi” över den kristna trons svar på dessa frågor.
Denna kväll samtalar Philip Geister, rektor och lektor på Newmaninstitutet, om sin bok med Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Philip Geister är rektor vid Newmaninstitutet och disputerade 1996 vid Uppsala universitet på en avhandling om Karl Rahners (1904-1984) eskatologi. På Newmaninstitutet undervisar Geister i systematisk teologi, däribland eskatologi och kristologi samt om teologi i mötet med miljöfrågorna.
Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet och en produktiv författare. Sigurdson skriver ofta om ämnen i skärningspunkten mellan systematisk teologi och kontinental filosofi. Sigurdsons senaste monografi är Atmosfärer (Andersson Örn förlag 2023).
Program våren 2023
Måndag 6 februari kl. 19, Humanistiska teatern, Uppsala universitet
(Thunbergsvägen 3C, Engelska parken) – Om Gud och andra orsaker: hur en ny teori om kausalitet kan förändra vår världsbild
Går det att tala om Gud som en orsak? I sin nya bok Gud och andra orsaker analyserar Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, hur en ny teori om kausalitet – “dispositionalismen” – ger större möjligheter att tala om Gud som en orsak, jämfört med den mekanistiska världsbilden.
Måndag 6 februari samtalar Jonsson med Bengt Kristensson-Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi, om sin nya bok. Boken Gud och andra orsaker bygger på ett internationellt forskningsprojekt om kausalitet med forskare som använder sig av dispositionalismen inom olika grenar av humaniora och naturvetenskap. Här presenteras också huvudtankarna i författarens eget bidrag till forskningsprojektet, där han behandlar den religionsfilosofiska frågan om Gud kan sägas vara orsak till ting och händelser i världen.
Här finns en länk till evenemanget på Facebook
13 mars kl. 19.00 i Newmaninstitutets aula – Trivs vi bäst i öppna landskap? – Om pandemin då Sverige höll öppet, vad den blottade om svensk identitet och om skillnaden mellan banal öppenhet och ett öppet sinnelag
Gina Gustavsson är lektor och docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till boken ”Du stolta, du fria: om svenskarna, Sverigebilden och folkhälsopatriotismen”.
Lapo Lappin är filosofie kandidat i teoretisk filosofi (Uppsala universitet) och skribent i bland annat tidskriften Kvartal. Lappin har skrivit flera artiklar som berör pandemin, bland annat en analys av hur svenska politiska beslut beskrevs som strikt ”vetenskapliga” när de snarare var ideologiskt motiverade.
Måndag 17 april, 19.00. Newmaninstitutets aula, Slottsgränd 6 – Putin, imperiet och kyrkan.
I dagens ryska krigsretorik används ofta begreppet ”Den ryska världen” (”Russkij mir”) för att rättfärdiga den fullskaliga invasionen av Ukraina.
Begreppet har sitt ursprung i föreställningen om Moskva som det tredje Rom, som arvtagare till Bysans, men inbegriper också 1800-talets ryska imperieideologi och föreställningen om Ryssland som enda arvtagare till Kievriket.
Rysk-ortodoxa kyrkan är en viktig konstant i den historiska utvecklingen av begreppet. I detta föredrag visar professor emeritus Per-Arne Bodin, Stockholms universitet, den rysk-ortodoxa kyrkoledningens roll för att stödja och forma Putins aggressiva utrikespolitik och imperiesträvanden.
Per-Arne Bodin är professor emeritus i slaviska språk vid Stockholms universitet och författare till flera böcker om Ryssland, däribland: Från Bysans till Putin: Historier om Ryssland (Artos 2021) och Rysk kultur i 1000 år (Artos 2022).
Program hösten 2022
Måndag 3 oktober kl. 19, Ihresalen, Uppsala universitet – ”Gud va’ kul! Om humor, religion och regisserad Instagram-lycka”
Vi lever i en tid av aldrig tidigare sett utbud på underhållning. Samtidigt finns en tendens att underhållningen blir förströelse eller tidsfördriv snarare än något som berör oss. Förströelse behöver vi förstås ibland men den gör oss uttråkade i längden. Barnets lek, däremot, kännetecknas av en nästan fullständig närvaro. Barnet går upp i leken, ”konsumeras av den” medan förströelsen är något vi konsumerar – utan att bli mättade.
Den här kvällen bjuder på tre inledande föredrag på 15 minuter vardera, från Pia Johansson (komiker och skådespelare), Ola Sigurdson (professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet) och Fredrik Heiding (doktor i teologi och lektor vid Newmaninstitutet) kring skratt, lek och humor ur ett personligt, filosofiskt och teologiskt perspektiv.
En tematik både i Ola Sigurdsons bok Gudomliga komedier: om humor, subjektivitet och transcendens och i Fredrik Heidings bok Lek, för Guds skull! är att lek och skratt innebär en slags kontrollförlust. Men den glädje som vi visar upp, den ”performativa lyckan” i sociala medier, kännetecknas tvärtom av just kontroll: vi visar upp en regisserad bild av hur lyckliga (eller lyckade) vi är. Hur kan vi återfinna ett mer lekfullt förhållningssätt till glädje och lycka? Ett förhållningssätt där allvar, mörker och glädje inte är motsatsord och där vi leker tillsammans, snarare än visar upp oss för varandra?
Pia Johansson är en välkänd skådespelare och komiker som vi sett mycket i TV-programmet ”Parlamentet” och hört i radioprogrammet ”På minuten”. Pia var länge var en del av Stockholms stadsteaters fasta ensemble innan hon 2013 sa upp sig för att frilansa på heltid och har sedan dess bland annat arbetat med matlagningsprogrammet ”Halv åtta hos mig”. Pia Johansson medverkar också tillsammans med Fredrik Heiding i kursen ”Skratt, lek och glädje” som ges på Newmaninstitutet.
Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet och kom under 2021 ut med trebandsverket Gudomliga komedier: humor, subjektivitet och transcendens. I detta verk ger Sigurdson både en genomgång av humorns idéhistoria samt reflekterar filosofiskt över vad för slags varelse människan behöver vara för att kunna uppfatta något som roligt. Denna förmåga kan visa sig vara mer filosofiskt och teologiskt signifikant än vad vi kanske tror.
Fredrik Heiding är doktor i praktisk teologi från Oxford University och lektor i teologi vid Newmaninstitutet. I sin bok Lek, för Guds skull! reflekterar Heiding över vad det säger om människan och om Gud att hon (som sägs vara Guds avbild) kan beskrivas som ”den lekande människan”: homo ludens. Vad är egentligen lek, och hur relaterar leken till Gud?
Måndag 31 oktober kl. 19, Newmaninstitutets aula, Slottsgränd 6 – Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin – Martin Kraghs föreläsning den 31 oktober ställdes in pga av sjukdom.
Vilken ideologi är det som vägleder Vladimir Putins agerande och berättelse om Ryssland och dess relation till omvärlden? Hur ser relationen ut mellan Putins ideologi och den ryska historien? Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.
Martin Kragh tar i denna föreläsning ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Kragh kom under 2022 ut med boken Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin (FriTanke). Martin Kragh är ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm och docent vid Uppsala universitet. Kragh arbetar nu som programchef på Centrum för Östeuropastudier och forskare vid Utrikespolitiska institutet. Kragh presenteras närmare här.
Måndag 12 december, 19.00. Newmaninstitutets aula, Slottsgränd 6 – En skamlig, ärofull död? Om Jesu död och motivet om en ”ärofull död”.
I antiken fanns ett vanligt motiv för att framställa betydelsefulla personers död: motivet om en ärofull död. Även om Jesu död i förstone inte stämmer in på det som i antiken ansågs känneteckna en ärofull död så menar Victoria Vasquez (doktorand i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet) att evangelisterna anknyter till detta motiv och framställer Jesu död som en paradoxal ärofull död, som därigenom också utmanar föreställningen om vad en ärofull död är.
I detta föredrag kommer Victoria Vasquez att argumentera för att evangelisten Markus anknyter till och samtidigt omformar motivet om en ärofull död för att föra fram poängen att Jesu död, trots de drag som av samtiden hade uppfattats som skamliga ändå är ett exempel på en ärofull död, Välkommen till ett spännande föredrag som kombinerar exegetiska och litteraturvetenskapliga perspektiv på frågan om hur Jesu död tematiseras av evangelisterna! Victoria Vasquez är doktorand i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet. i Svensk Exegetisk Årsbok nr 85 (2020) publicerade hon en artikel om denna tematik som även är fokuset för hennes avhandling.
Program våren 2022
7 februari kl. 19.00 – Vem lagade Adam Smiths middag? Med Katrine Marçal, författare och skribent i Dagens Nyheter
Plats: online, via denna länk. (Hela adressen: https://us02web.zoom.us/j/87169728716?pwd=OC80MjZPdGxLWTVnV1BVVzkzQkRNdz09)
HUR FÅR DU DIN MIDDAG? lyder ekonomins grundläggande fråga. Det är i själva verket en ytterst komplicerad fråga. Nationalekonomins fader Adam Smith skrev att slaktaren, bagaren och bryggaren tillverkar sina produkter, inte för att de är snälla utan eftersom de tjänar på det. Det är egenintresset som ställer middagen på bordet åt oss, skrev Adam Smith. Men han glömde att det i själva verket var hans mamma som ställde fram den åt honom varje kväll.
I detta föredrag diskuterar Katrine Marçal det faktum att våra liv är invävda i relationer som inte är styrda av egenintresse, och att denna typ av relationer utgör en nödvändig infrastruktur för att samhället ska fungera – vilket vissa ekonomiska analyser av samhället tenderar att dölja.
Sexualitet och äktenskap: en teologisk reflektion
Måndag 21 mars 19.00
Plats: online, via denna länk.
Talare: Emma Audas, teologie doktor och präst i Linköpings stift
Plats: online, via denna
När vi diskuterar sex, relationer och äktenskap tenderar vi ofta hamna in i samtal om rätt och fel. Det här kan vi se i diskussioner kring allt från samkönade äktenskap till samtyckeslagar. Men om vi stannar vid rätt och fel finns risken att vi missar möjligheten att på djupet reflektera kring vad sådant som sexualitet och äktenskap kan betyda. I det här föredraget kommer Emma Audas, präst och teologie doktor, att presentera några tankar kring hur vi kan förstå sexualitetens och äktenskapets teologiska mening.
https://us02web.zoom.us/j/81553427774?pwd=QWNzMmgxV1dUQXpWVVpVVTRad0VYQT09
Should we talk about ”sin”- and can it be ”original”?
Måndag 16 maj 19.00, Newmaninstitutets aula.
Talare: Nikolaus Wandinger, professor i systematisk teologi vid universitetet i Innsbruck
Talk of “sin” is often seen as a dangerous element of an oppressive religious morality that is outdated – or on the contrary as belittlement of what should better be called criminal behavior.
As a dogmatic theologian, my view on sin is not so much on deeds that might be qualified as such but on the meaning of the concept itself: Is it really just the theological parallel to what one would call immoral acts? If so, shouldn’t we do without it?
In a sound Christian theology, “sin” is not so much a moral but a spiritual concept about our relation to God; and the even stranger looking idea of ”original sin” is not meant to place an additional burden of guilt on believers but to interpret the difficulties we face in being faithful to our own moral standards.
Program hösten 2021
The Compatibility of Evolution and Design: A Philosophical Analysis
Måndag 27 september online (Följ evenemanget på Zoom via denna länk.)
Talare: Erkki Vesa Rope Kojonen, doktor i religionsfilosofi vid Helsingfors universitet
Föredraget är på engelska och presenteras här på engelska:
At the end of the last century and the beginning of this a movement known as ”Intelligent Design” garnered a lot of attention. The core idea of the Intelligent Design-movement is that evolutionary theory cannot explain certain complex features of some biological organisms. Instead these features must, the movement argues, be the result of direct design, rather than the product of a gradual evolutionary process. The Intelligent Design-thesis is thus incompatible with an affirmation of the explanatory sufficiency of evolutionary theory.
In this talk Erkki Vesa Rope Kojonen, a post-doctoral philosopher of religion from Helsinki University presents the argument in his latest book The Compatibility of Evolution and Design where Kojonen argues that there are other notions of design which do not depend upon a claimed insufficiency of evolutionary theory to explain the features of biological organisms. Kojonen’s argument is that it is possible to affirm design as a philosophical interpretation of evolution, rather than as a quasi-scientific substitute for evolutionary theory.
Offer: en antropologisk och teologisk analys
Måndag 1 november 19.00, Newmaninstitutets aula
Talare: Clemens Cavallin, fil dr och docent vid Göteborgs universitet
Att offra djur, växter, föremål, och ibland till och med människor, till gudarna har förekommit i de flesta historiska kulturer vi känner till. Även i den förkristna judiska religionen var offer helt centrala, något som kristendomen ärvde. De tidiga kristna förstod Kristi korsoffer som det offer vilket fullkomnade de många judiska djuroffren.
I denna introduktion till offret förenas ett brett perspektiv på olika kulturer, teorier om religion och ritualer med ett fokus på kristna tankar om offret. Den grundläggande tesen är att offerbruk speglar en djupt liggande disposition hos människan som tar sig olika uttryck men inte försvinner. Därmed är det avgörande för varje försök till civilisation hur man hanterar offrets logik. Vem offrar vad för vem?
Clemens Cavallin är filosofie doktor och docent i religionshistoria vid Göteborgs universitet och försteamanuens vid Norduniversitet i Norge. Detta föredrag bygger på Cavallins nyutkomna bok En kort introduktion till offer (Veritas förlag, 2021).
Evigt liv hos hos Karl Rahner och Martin Hägglund
Måndag 20 december 19.00, Newmaninstitutets aula.
Talare: Philip Geister, doktor i systematisk teologi samt rektor för Newmaninstitutet
Erik Åkerlund, doktor i filosofi och lektor på Newmaninstitutet.
Den svenske filosofen och litteraturprofessorn Martin Hägglund har i sin uppmärksammade bok Vårt enda liv drivit tesen att ett liv efter döden inte är önskvärt. Tvärtom innebär en sådan föreställning, menar Hägglund, att vårt nuvarande (”enda”) liv blir meningslöst.
Men hur ser egentligen kristna tänkare på det eviga livet? I detta föredrag presenteras och kontrasteras Martin Hägglunds analys med den katolske teologen Karl Rahners (1904-1984) teologi kring det eviga livet. Finns det ett annat sätt att förstå relationen mellan det eviga och det timliga än det som Hägglunds analys utgår ifrån?
Denna kväll ger Erik Åkerlund en introduktion till Martin Hägglunds resonemang och Philip Geister till Karl Ranhers tänkande. Därefter följer ett samtal om vad Karl Rahner eventuellt skulle ha haft att säga angående Martin Hägglunds kritik.
Philip Geister är rektor för Newmaninstitutet och doktor i systematisk teologi vid Uppsala universitet. Geisters avhandling behandlade Karl Rahners eskatologi.
Erik Åkerlund är doktor i filosofi och lektor på Newmaninstitutet.