Ljudarkiv

Ljudinspelade program

För mer presentation av föredragen, se nästa rubrik.

2021-03-08 Joel Halldorf: Gud. Jakten. Om existentiell svindel i det 21:a århundradet.

Mötesplats arkiv

Här nedan finns presentationerna från Mötesplats tidigare program.

Gud: Jakten. Om existentiell svindel i det 21:a århundrandet

Måndag 8 mars 2021 kl. 19.00 via Zoom.

Välkommen till en föreläsning med Joel Halldorf, där han utifrån sin nya bok Gud: Jakten. Existentiell svindel i det tjugoförsta århundradet ser på samtiden med teologiska glasögon och svarar på frågan vad man upptäcker då som man annars inte ser.

Joel Halldorf är lektor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm, docent vid Uppsala universitet, samt skribent på Expressen.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära.

Gud: Jakten undersöker teologen Joel Halldorf de religiösa dimensionerna av vår samtid i politik, konsumtion och religion. Han placerar sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam och pingstväckelse (t.ex. Knutbyförsamlingen) och menar att det inte är lika stor skillnad mellan det religiösa och sekulära som vi antar. När människor påstår att de avgudar en kändis eller att fotboll är deras religion, är det bara slentrianmässiga uttryck eller menar de faktiskt vad de säger?

Politik och odödlighet: från Augustinus till Martin Hägglund

Ett föredrag av teologen Mårten Björk. Måndag 8 februari 2021 kl. 19.00 via Zoom.

I det här föredraget diskuterar teologen Mårten Björk förhållandet mellan politik och odödlighet, tid och evighet, med anknytning till bland annat Augustinus och Martin Hägglund.

Den svenske filosofen Martin Hägglund har i ett flertal böcker, senast i Vårt enda liv, hävdat att tron på odödlighet och evigt liv innebär en flykt från detta liv, en vägran att omfamna och värdera det ändliga liv som är vårt.

Men vad innebär odödlighet och evigt liv enligt de tänkare som Hägglund kritiserar, t.ex. Augustinus, och varför har frågan om odödlighet alltid varit en politisk fråga?

Föredraget bygger på artikeln ”A World of Innumberable Inactivities: Martin Hägglund and the Economy of Non-Existence”, en kritik av Hägglunds tänkande. Artikeln finns i Svensk Teologisk Kvartalstidskrift och kan laddas ner här.

Mårten Björk är doktor i teologi och research fellow vid Lunds universitet och Oxford University. Han disputerade 2018 på avhandlingen Life Outside Life: The Politics of Immortality, 1914–1945 och arbetar nu med en bok om odödlighet för förlaget Bloomsbury.

Varifrån kommer universum?

Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle inbjuder alla intresserade till föredraget ”Universums ursprung: mytologi, filosofi och kosmologi” med docent Martin Sahlén måndagen den 30 november 2020 kl. 19 via Zoom.

Varför finns något snarare än intet? Varifrån kommer universum? Hur har allt uppstått? Dessa frågor har sysselsatt människor från de första kända mytologiska berättelserna till dagens moderna kosmologi. 

I detta föredrag tar Martin Sahlén upp hur de antika myterna beskriver universums ursprung, olika filosofiska perspektiv och om den moderna kosmologin kan besvara dessa klassiska frågor.

Martin Sahlén, docent vid institutionen för astronomi och rymdfysik samt forskare vid Swedish Collegium for Advanced Study.

Skratt och lek som motkultur: ryska perspektiv

Måndag 28 september 2020 kl. 19.00 via Zoom. Föreläsare: Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet samt ansvarig för teologiska kulturstudier vid Newmaninstitutet.

Skratt har i många samhällen fungerat både som en ventil för att stå ut med och som en form av motstånd mot den rådande ordningen. I denna föreläsning bearbetas hur skratt och lek fungerat på detta sätt i rysk kultur, som bland annat innehåller traditionen med ”heliga dårar”. Två ryska tänkare, Michail Bachtin (1895–1975) och Jurij Lotman (1922–1993), gav oss under förra århundradet nya perspektiv på skratt och lek som motkultur.

Den här föreläsningen tar i deras efterföljd upp skrattet som frigörelse och leken som frizon, medeltidens folkliga skrattkultur och dårarnas fest, den groteska kroppen som är ständigt rörlig och föränderlig. Det handlar om ett ”på låtsas” som såväl heliga dårar som barn ägnar sig åt, om en motkultur som använder sig av konstnärliga former på institutionella arenor.

Måndag 11 maj 2020: ”Etty Hillesum: liv, tankar, tolkning”

Etty Hillesums (1914- 1943) liv och öde berör och upprör många människor. Hon mördades som miljontals andra judar i Auschwitz men försvinner inte i den anonyma massan tack vare de dagböcker som första gången gavs ut 1979. Sedan dess fascineras eller provoceras läsarna av en judinna och frigjord kvinna som med förintelsemaskineriet framför ögonen kan påstå att livet är skönt och meningsfullt. Etty rör upp gängse uppfattningar om förtryck, hat, våld, kärlek och tro. Som koncentrationslägrets »tänkande hjärta« bevarade hon sin inre frihet under yttre tvång.

Denna kväll kommer Dominik Terstriep och Maria Essunger att lägga fram och samtala om sin förståelse av Etty Hillesum.

Dominik Terstriep är kyrkoherde i Sankta Eugenia i Stockholm och teologie doktor. Under 2019 kom Dominik ut med boken Etty Hillesum: liv, tankar, tolkning. (Artos 2019)

Maria Essunger är lektor och docent i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala Universitet och har bland annat författat en analys av Etty Hillesums gudsförståelse i boken The Ethics and Religious Philosophy of Etty Hillesum.

Måndag 17 februari 2020: ”När själen går i exil: modernitet, teknologi och det heliga” (Newmaninstitutets aula)

Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi och Michelle Mope Andersson, professor i katolsk teologi och kultur vid St Mikaels teologiska seminarium i Peking.

Materiell välfärd och existentiell hållbarhet går inte hand i hand. Vi omges av ett överflöd av prylar och ett larmande utbud av underhållning och distraktioner. Samtidigt tystnar samtalen, det sociala kittet krackelerar och klimatet hotas av kollaps. Vad fattas oss?

”Människan är religiös, inte för att hon bär på vissa trosföreställningar utan för att hennes längtan efter att bli hel är inskriven i själva hennes väsen”, menar Mikael Kurkiala och argumenterar för behovet av ett existentiellt språk som ger människan tillhörighet i världen.

Med utgångspunkt i sin aktuella bok reflekterar Mikael över ”människoblivandets” villkor i en sekulariserad samtid. Vilka existentiella resurser står oss till buds och vilka hinder ställer sig i vägen? Vad händer när livet allt mer betraktas som en marknadsplats och tempot skruvas upp? Och kan vi bereda en plats dit själen kan återvända?

Mikael Kurkiala är docent i kulturantropologi, forskare, verksam vid Svenska kyrkans forskningsavdelnng och författare.

Respondent är Michelle Mope Andersson som jobbar med existentiell hälsa och andlig vägledning i Sankta Eugenia, en katolsk församling i Stockholm, utifrån den ignatianska andliga vägledningstraditionen.

Hennes doktorsavhandling i pastoralt arbete fokuserade på bruket av konst och kultur i försoningsprocesser. Tidigare har hon arbetat med krishantering för FN, bland annat i Nordkorea. Numera är Michelle professor i spiritualitet och katolsk kultur vid prästseminariet St Michael i Peking, Kina.

Måndag 18 november 2019: Moralisk sanning, skuld och försoning (Humanistiska teatern, Uppsala universitet)

Ulrica Fritzson, teolog och präst i Svenska kyrkan, talar om resultaten från sin avhandling Jag kunde åtminstone berätta hur jag dödat henne (2017), om försoningsprocesser mellan offer och förövare i Sydafrika utifrån religionsfilosofen Martin Bubers begrepp ”existentiell skuld”. Enligt Buber kan sådan skuld försonas enbart om den identifieras, erkänns och kommuniceras i mötet med den som förövaren skadat.

Måndag 14 oktober 2019: Mellan objektivism och subjektivism: ett samtal om kunskap och sanning (Newmaninstitutets aula)

Ett samtal mellan Jonna Bornemark, lektor och docent i filosofi vid Södertörns högskola, Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Jonna Bornemark kom 2018 ut med boken Det omätbaras renässans där hon pläderar för att det finns flera former av kunskap, däribland det omätbara vetandet.

Ulf Jonsson gav 2018 ut boken Med tanke på tron om fundamentalteologi, som undersöker de filosofiska förutsättningarna och implikationerna av religiös tro.

Åsa Wikforss diskuterar i sin bok Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender från 2017 fenomen som faktaresistens i relation till naturvetenskaplig kunskap.

Måndag 16 september 2019: Filosofin och sökandet efter meningen med livet (Newmaninstitutets aula)

Tomas Ekenberg, lektor och docent i filosofi vid Uppsala universitet och Newmaninstitutet talar om filosofins existentiella relevans i de antika filosofiskolorna. Enligt filosofihistorikern Pierre Hadot var filosofin för de antika filosoferna nära förbunden med frågan om hur man lever ett gott liv.