Program våren 2022
Vem lagade Adam Smiths middag?
Måndag 7 februari 19.00
Plats: online, via denna länk. (Hela adressen: https://us02web.zoom.us/j/87169728716?pwd=OC80MjZPdGxLWTVnV1BVVzkzQkRNdz09)
Talare: Katrine Marçal, författare och skribent i Dagens Nyheter
HUR FÅR DU DIN MIDDAG? lyder ekonomins grundläggande fråga. Det är i själva verket en ytterst komplicerad fråga. Nationalekonomins fader Adam Smith skrev att slaktaren, bagaren och bryggaren tillverkar sina produkter, inte för att de är snälla utan eftersom de tjänar på det. Det är egenintresset som ställer middagen på bordet åt oss, skrev Adam Smith. Men han glömde att det i själva verket var hans mamma som ställde fram den åt honom varje kväll.
I detta föredrag diskuterar Katrine Marçal det faktum att våra liv är invävda i relationer som inte är styrda av egenintresse, och att denna typ av relationer utgör en nödvändig infrastruktur för att samhället ska fungera - vilket vissa ekonomiska analyser av samhället tenderar att dölja.
Sexualitet och äktenskap: en teologisk reflektion
Måndag 21 mars 19.00
Plats: online, via denna länk.
Talare: Emma Audas, teologie doktor och präst i Linköpings stift
Plats: online, via denna
När vi diskuterar sex, relationer och äktenskap tenderar vi ofta hamna in i samtal om rätt och fel. Det här kan vi se i diskussioner kring allt från samkönade äktenskap till samtyckeslagar.
Men om vi stannar vid rätt och fel finns risken att vi missar möjligheten att på djupet reflektera kring vad sådant som sexualitet och äktenskap kan betyda. I det här föredraget kommer Emma Audas, präst och teologie doktor, att presentera några tankar kring hur vi kan förstå sexualitetens och äktenskapets teologiska mening.
Här är adressen:
https://us02web.zoom.us/j/81553427774?pwd=QWNzMmgxV1dUQXpWVVpVVTRad0VYQT09
Should we talk about "sin"- and can it be "original"?
Måndag 16 maj 19.00, Newmaninstitutets aula.
Talare: Nikolaus Wandinger, professor i systematisk teologi vid universitetet i Innsbruck
Talk of “sin” is often seen as a dangerous element of an oppressive religious morality that is outdated – or on the contrary as belittlement of what should better be called criminal behavior.
As a dogmatic theologian, my view on sin is not so much on deeds that might be qualified as such but on the meaning of the concept itself: Is it really just the theological parallel to what one would call immoral acts? If so, shouldn’t we do without it?
In a sound Christian theology, “sin” is not so much a moral but a spiritual concept about our relation to God; and the even stranger looking idea of "original sin" is not meant to place an additional burden of guilt on believers but to interpret the difficulties we face in being faithful to our own moral standards.
Program hösten 2021
The Compatibility of Evolution and Design: A Philosophical Analysis
Måndag 27 september online (Följ evenemanget på Zoom via denna länk.)
Talare: Erkki Vesa Rope Kojonen, doktor i religionsfilosofi vid Helsingfors universitet
Föredraget är på engelska och presenteras här på engelska:
At the end of the last century and the beginning of this a movement known as "Intelligent Design" garnered a lot of attention. The core idea of the Intelligent Design-movement is that evolutionary theory cannot explain certain complex features of some biological organisms. Instead these features must, the movement argues, be the result of direct design, rather than the product of a gradual evolutionary process. The Intelligent Design-thesis is thus incompatible with an affirmation of the explanatory sufficiency of evolutionary theory.
In this talk Erkki Vesa Rope Kojonen, a post-doctoral philosopher of religion from Helsinki University presents the argument in his latest book The Compatibility of Evolution and Design where Kojonen argues that there are other notions of design which do not depend upon a claimed insufficiency of evolutionary theory to explain the features of biological organisms. Kojonen’s argument is that it is possible to affirm design as a philosophical interpretation of evolution, rather than as a quasi-scientific substitute for evolutionary theory.
Offer: en antropologisk och teologisk analys
Måndag 1 november 19.00, Newmaninstitutets aula
Talare: Clemens Cavallin, fil dr och docent vid Göteborgs universitet
Att offra djur, växter, föremål, och ibland till och med människor, till gudarna har förekommit i de flesta historiska kulturer vi känner till. Även i den förkristna judiska religionen var offer helt centrala, något som kristendomen ärvde. De tidiga kristna förstod Kristi korsoffer som det offer vilket fullkomnade de många judiska djuroffren.
I denna introduktion till offret förenas ett brett perspektiv på olika kulturer, teorier om religion och ritualer med ett fokus på kristna tankar om offret. Den grundläggande tesen är att offerbruk speglar en djupt liggande disposition hos människan som tar sig olika uttryck men inte försvinner. Därmed är det avgörande för varje försök till civilisation hur man hanterar offrets logik. Vem offrar vad för vem?
Clemens Cavallin är filosofie doktor och docent i religionshistoria vid Göteborgs universitet och försteamanuens vid Norduniversitet i Norge. Detta föredrag bygger på Cavallins nyutkomna bok En kort introduktion till offer (Veritas förlag, 2021).
OBS: NY TID! Evigt liv hos hos Karl Rahner och Martin Hägglund
Måndag 20 december 19.00, Newmaninstitutets aula.
Talare: Philip Geister, doktor i systematisk teologi samt rektor för Newmaninstitutet
Erik Åkerlund, doktor i filosofi och lektor på Newmaninstitutet.
Den svenske filosofen och litteraturprofessorn Martin Hägglund har i sin uppmärksammade bok Vårt enda liv drivit tesen att ett liv efter döden inte är önskvärt. Tvärtom innebär en sådan föreställning, menar Hägglund, att vårt nuvarande ("enda") liv blir meningslöst.
Men hur ser egentligen kristna tänkare på det eviga livet? I detta föredrag presenteras och kontrasteras Martin Hägglunds analys med den katolske teologen Karl Rahners (1904-1984) teologi kring det eviga livet. Finns det ett annat sätt att förstå relationen mellan det eviga och det timliga än det som Hägglunds analys utgår ifrån?
Denna kväll ger Erik Åkerlund en introduktion till Martin Hägglunds resonemang och Philip Geister till Karl Ranhers tänkande. Därefter följer ett samtal om vad Karl Rahner eventuellt skulle ha haft att säga angående Martin Hägglunds kritik.
Philip Geister är rektor för Newmaninstitutet och doktor i systematisk teologi vid Uppsala universitet. Geisters avhandling behandlade Karl Rahners eskatologi.
Erik Åkerlund är doktor i filosofi och lektor på Newmaninstitutet.