HÖGSKOLA FÖR TEOLOGI, FILOSOFI OCH KULTUR

Sök
Stäng denna sökruta.

Äldre program för Mötesplats

Program våren 2023

Måndag 6 februari kl. 19, Humanistiska teatern, Uppsala universitet
(Thunbergsvägen 3C, Engelska parken)

Om Gud och andra orsaker: hur en ny teori om kausalitet kan förändra vår världsbild

Går det att tala om Gud som en orsak?

I sin nya bok Gud och andra orsaker analyserar Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, hur en ny teori om kausalitet  – “dispositionalismen” – ger större möjligheter att tala om Gud som en orsak, jämfört med den mekanistiska världsbilden.

Måndag 6 februari samtalar Jonsson med Bengt Kristensson-Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi, om sin nya bok.

Boken Gud och andra orsaker bygger på ett internationellt forskningsprojekt om kausalitet med forskare som använder sig av dispositionalismen inom olika grenar av humaniora och naturvetenskap. Här presenteras också huvudtankarna i författarens eget bidrag till forskningsprojektet, där han behandlar den religionsfilosofiska frågan om Gud kan sägas vara orsak till ting och händelser i världen.

Här finns en länk till evenemanget på Facebook

OBS! Evenemanget hålls denna gång i Humanistiska teatern, Thunbergsvägen 3C.

Måndag 13 mars kl. 19, Newmaninstitutets aula, Slottsgränd 6

Trivs vi bäst i öppna landskap? 

Om pandemin då Sverige höll öppet, vad den blottade om svensk identitet och om skillnaden mellan banal öppenhet och ett öppet sinnelag

Gina Gustavsson är lektor och docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till boken ”Du stolta, du fria: om svenskarna, Sverigebilden och folkhälsopatriotismen”.

Lapo Lappin är filosofie kandidat i teoretisk filosofi (Uppsala universitet) och skribent i bland annat tidskriften Kvartal. Lappin har skrivit flera artiklar som berör pandemin, bland annat en analys av hur svenska politiska beslut beskrevs som strikt ”vetenskapliga” när de snarare var ideologiskt motiverade.

Måndag 17 april, 19.00. Newmaninstitutets aula, Slottsgränd 6

Putin, imperiet och kyrkan.

I dagens ryska krigsretorik används ofta begreppet ”Den ryska världen” (”Russkij mir”) för att rättfärdiga den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Begreppet har sitt ursprung i föreställningen om Moskva som det tredje Rom, som arvtagare till Bysans, men inbegriper också 1800-talets ryska imperieideologi och föreställningen om Ryssland som enda arvtagare till Kievriket.
Rysk-ortodoxa kyrkan är en viktig konstant i den historiska utvecklingen av begreppet. I detta föredrag visar professor emeritus Per-Arne Bodin, Stockholms universitet, den rysk-ortodoxa kyrkoledningens roll för att stödja och forma Putins aggressiva utrikespolitik och imperiesträvanden.

Per-Arne Bodin är professor emeritus i slaviska språk vid Stockholms universitet och författare till flera böcker om Ryssland, däribland: Från Bysans till Putin: Historier om Ryssland (Artos 2021) och Rysk kultur i 1000 år (Artos 2022).


Program hösten 2022

Måndag 3 oktober kl. 19, Ihresalen, Uppsala universitet

”Gud va’ kul! Om humor, religion och regisserad Instagram-lycka”

Vi lever i en tid av aldrig tidigare sett utbud på underhållning. Samtidigt finns en tendens att underhållningen blir förströelse eller tidsfördriv snarare än något som berör oss. Förströelse behöver vi förstås ibland men den gör oss uttråkade i längden. Barnets lek, däremot, kännetecknas av en nästan fullständig närvaro. Barnet går upp i leken, ”konsumeras av den” medan förströelsen är något vi konsumerar – utan att bli mättade.

Den här kvällen bjuder på tre inledande föredrag på 15 minuter vardera, från Pia Johansson (komiker och skådespelare), Ola Sigurdson (professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet) och Fredrik Heiding (doktor i teologi och lektor vid Newmaninstitutet) kring skratt, lek och humor ur ett personligt, filosofiskt och teologiskt perspektiv. 

En tematik både i Ola Sigurdsons bok Gudomliga komedier: om humor, subjektivitet och transcendens och i Fredrik Heidings bok Lek, för Guds skull! är att lek och skratt innebär en slags kontrollförlust. Men den glädje som vi visar upp, den ”performativa lyckan” i sociala medier, kännetecknas tvärtom av just kontroll: vi visar upp en regisserad bild av hur lyckliga (eller lyckade) vi är. Hur kan vi återfinna ett mer lekfullt förhållningssätt till glädje och lycka? Ett förhållningssätt där allvar, mörker och glädje inte är motsatsord och där vi leker tillsammans, snarare än visar upp oss för varandra?

Pia Johansson är en välkänd skådespelare och komiker som vi sett mycket i TV-programmet ”Parlamentet” och hört i radioprogrammet ”På minuten”. Pia var länge var en del av Stockholms stadsteaters fasta ensemble innan hon 2013 sa upp sig för att frilansa på heltid och har sedan dess bland annat arbetat med matlagningsprogrammet ”Halv åtta hos mig”. Pia Johansson medverkar också tillsammans med Fredrik Heiding i kursen ”Skratt, lek och glädje” som ges på Newmaninstitutet. 

Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet och kom under 2021 ut med trebandsverket Gudomliga komedier: humor, subjektivitet och transcendens. I detta verk ger Sigurdson både en genomgång av humorns idéhistoria samt reflekterar filosofiskt över vad för slags varelse människan behöver vara för att kunna uppfatta något som roligt. Denna förmåga kan visa sig vara mer filosofiskt och teologiskt signifikant än vad vi kanske tror.

Fredrik Heiding är doktor i praktisk teologi från Oxford University och lektor i teologi vid Newmaninstitutet. I sin bok Lek, för Guds skull! reflekterar Heiding över vad det säger om människan och om Gud att hon (som sägs vara Guds avbild) kan beskrivas som ”den lekande människan”: homo ludens. Vad är egentligen lek, och hur relaterar leken till Gud? 

OBS! Evenemanget hålls denna gång i Ihresalen, Thunbergsvägen 3H.

Måndag 31 oktober kl. 19, Newmaninstitutets aula, Slottsgränd 6

Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin

Martin Kraghs föreläsning den 31 oktober är inställd pga av sjukdom. Vi återkommer med nytt datum för detta evenemang.

Vilken ideologi är det som vägleder Vladimir Putins agerande och berättelse om Ryssland och dess relation till omvärlden? Hur ser relationen ut mellan Putins ideologi och den ryska historien?

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i denna föreläsning ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Kragh kom under 2022 ut med boken Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin (FriTanke).

Martin Kragh är ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm och docent vid Uppsala universitet. Kragh arbetar nu som programchef på Centrum för Östeuropastudier och forskare vid Utrikespolitiska institutet. Kragh presenteras närmare här.

Måndag 12 december, 19.00. Newmaninstitutets aula, Slottsgränd 6

En skamlig, ärofull död? Om Jesu död och motivet om en ”ärofull död”.

I antiken fanns ett vanligt motiv för att framställa betydelsefulla personers död: motivet om en ärofull död.

Även om Jesu död i förstone inte stämmer in på det som i antiken ansågs känneteckna en ärofull död så menar Victoria Vasquez (doktorand i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet) att evangelisterna anknyter till detta motiv och framställer Jesu död som en paradoxal ärofull död, som därigenom också utmanar föreställningen om vad en ärofull död är.

I detta föredrag kommer Victoria Vasquez att argumentera för att evangelisten Markus anknyter till och samtidigt omformar motivet om en ärofull död för att föra fram poängen att Jesu död, trots de drag som av samtiden hade uppfattats som skamliga ändå är ett exempel på en ärofull död,

Välkommen till ett spännande föredrag som kombinerar exegetiska och litteraturvetenskapliga perspektiv på frågan om hur Jesu död tematiseras av evangelisterna!

Victoria Vasquez är doktorand i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet. i Svensk Exegetisk Årsbok nr 85 (2020) publicerade hon en artikel om denna tematik som även är fokuset för hennes avhandling.

Program våren 2022

Vem lagade Adam Smiths middag?

Måndag 7 februari 19.00
Plats: online, via denna länk. (Hela adressen: https://us02web.zoom.us/j/87169728716?pwd=OC80MjZPdGxLWTVnV1BVVzkzQkRNdz09)

Talare: Katrine Marçal, författare och skribent i Dagens Nyheter

HUR FÅR DU DIN MIDDAG? lyder ekonomins grundläggande fråga. Det är i själva verket en ytterst komplicerad fråga. Nationalekonomins fader Adam Smith skrev att slaktaren, bagaren och bryggaren tillverkar sina produkter, inte för att de är snälla utan eftersom de tjänar på det. Det är egenintresset som ställer middagen på bordet åt oss, skrev Adam Smith. Men han glömde att det i själva verket var hans mamma som ställde fram den åt honom varje kväll.

I detta föredrag diskuterar Katrine Marçal det faktum att våra liv är invävda i relationer som inte är styrda av egenintresse, och att denna typ av relationer utgör en nödvändig infrastruktur för att samhället ska fungera – vilket vissa ekonomiska analyser av samhället tenderar att dölja.

Sexualitet och äktenskap: en teologisk reflektion

Måndag 21 mars 19.00
Plats: online, via denna länk.
Talare: Emma Audas
, teologie doktor och präst i Linköpings stift
Plats: online, via denna

När vi diskuterar sex, relationer och äktenskap tenderar vi ofta hamna in i samtal om rätt och fel. Det här kan vi se i diskussioner kring allt från samkönade äktenskap till samtyckeslagar.

Men om vi stannar vid rätt och fel finns risken att vi missar möjligheten att på djupet reflektera kring vad sådant som sexualitet och äktenskap kan betyda.  I det här föredraget kommer Emma Audas, präst och teologie doktor, att presentera några tankar kring hur vi kan förstå sexualitetens och äktenskapets teologiska mening.

Här är adressen:

https://us02web.zoom.us/j/81553427774?pwd=QWNzMmgxV1dUQXpWVVpVVTRad0VYQT09

Should we talk about ”sin”- and can it be ”original”?

Måndag 16 maj 19.00, Newmaninstitutets aula.
Talare: Nikolaus Wandinger, professor i systematisk teologi vid universitetet i Innsbruck

Talk of “sin” is often seen as a dangerous element of an oppressive religious morality that is outdated – or on the contrary as belittlement of what should better be called criminal behavior.

As a dogmatic theologian, my view on sin is not so much on deeds that might be qualified as such but on the meaning of the concept itself: Is it really just the theological parallel to what one would call immoral acts? If so, shouldn’t we do without it?

In a sound Christian theology, “sin” is not so much a moral but a spiritual concept about our relation to God; and the even stranger looking idea of ”original sin” is not meant to place an additional burden of guilt on believers but to interpret the difficulties we face in being faithful to our own moral standards.



Program hösten 2021

The Compatibility of Evolution and Design: A Philosophical Analysis

Måndag 27 september online (Följ evenemanget på Zoom via denna länk.)
Talare: Erkki Vesa Rope Kojonen, doktor i religionsfilosofi vid Helsingfors universitet

Föredraget är på engelska och presenteras här på engelska:

At the end of the last century and the beginning of this a movement known as ”Intelligent Design” garnered a lot of attention. The core idea of the Intelligent Design-movement is that evolutionary theory cannot explain certain complex features of some biological organisms. Instead these features must, the movement argues, be the result of direct design, rather than the product of a gradual evolutionary process. The Intelligent Design-thesis is thus incompatible with an affirmation of the explanatory sufficiency of evolutionary theory.

In this talk Erkki Vesa Rope Kojonen, a post-doctoral philosopher of religion from Helsinki University presents the argument in his latest book The Compatibility of Evolution and Design where Kojonen argues that there are other notions of design which do not depend upon a claimed insufficiency of evolutionary theory to explain the features of biological organisms. Kojonen’s argument is that it is possible to affirm design as a philosophical interpretation of evolution, rather than as a quasi-scientific substitute for evolutionary theory.

Offer: en antropologisk och teologisk analys

Måndag 1 november 19.00, Newmaninstitutets aula
Talare: Clemens Cavallin
, fil dr och docent vid Göteborgs universitet

Att offra djur, växter, föremål, och ibland till och med människor, till gudarna har förekommit i de flesta historiska kulturer vi känner till. Även i den förkristna judiska religionen var offer helt centrala, något som kristendomen ärvde. De tidiga kristna förstod Kristi korsoffer som det offer vilket fullkomnade de många judiska djuroffren.

I denna introduktion till offret förenas ett brett perspektiv på olika kulturer, teorier om religion och ritualer med ett fokus på kristna tankar om offret. Den grundläggande tesen är att offerbruk speglar en djupt liggande disposition hos människan som tar sig olika uttryck men inte försvinner. Därmed är det avgörande för varje försök till civilisation hur man hanterar offrets logik. Vem offrar vad för vem?

Clemens Cavallin är filosofie doktor och docent i religionshistoria vid Göteborgs universitet och försteamanuens vid Norduniversitet i Norge. Detta föredrag bygger på Cavallins nyutkomna bok En kort introduktion till offer (Veritas förlag, 2021).

OBS: NY TID! Evigt liv hos hos Karl Rahner och Martin Hägglund

Måndag 20 december 19.00, Newmaninstitutets aula.
Talare: Philip Geister, doktor i systematisk teologi samt rektor för Newmaninstitutet
Erik Åkerlund, doktor i filosofi och lektor på Newmaninstitutet.

Den svenske filosofen och litteraturprofessorn Martin Hägglund har i sin uppmärksammade bok Vårt enda liv drivit tesen att ett liv efter döden inte är önskvärt. Tvärtom innebär en sådan föreställning, menar Hägglund, att vårt nuvarande (”enda”) liv blir meningslöst.

Men hur ser egentligen kristna tänkare på det eviga livet? I detta föredrag presenteras och kontrasteras Martin Hägglunds analys med den katolske teologen Karl Rahners (1904-1984) teologi kring det eviga livet. Finns det ett annat sätt att förstå relationen mellan det eviga och det timliga än det som Hägglunds analys utgår ifrån?

Denna kväll ger Erik Åkerlund en introduktion till Martin Hägglunds resonemang och Philip Geister till Karl Ranhers tänkande. Därefter följer ett samtal om vad Karl Rahner eventuellt skulle ha haft att säga angående Martin Hägglunds kritik.

Philip Geister är rektor för Newmaninstitutet och doktor i systematisk teologi vid Uppsala universitet. Geisters avhandling behandlade Karl Rahners eskatologi.
Erik Åkerlund är doktor i filosofi och lektor på Newmaninstitutet.