Newmaninstitutet och Tidskriften Signum i Almedalen 2023
Här kan du se årets program för Newmaninstitutet och Tidskriften Signum i Almedalsveckan i Visby, i slutet av juni 2023. Precis som tidigare år öppnar vi, tillsammans med Studieförbundet Bilda, mötesplatsen Newman-/Bildascenen på Katolska kyrkans trädgård innanför murarna, på S:t Hansgatan 60, i korsningen till S:t Drottensgatan 12.
Alla på plats i Visby 28-30 juni hälsas välkomna till våra teologiska föredrag och panelsamtal.
Den som inte är på plats kan ta del av livestreaming av föredrag och debatter på den länk som finns under respektive beskrivning nedan: klicka först på ”Läs mer” och där finner du en länk till livesändning eller streaming i efterhand. Observera att varje arrangemang har en unik länk!
Det går också att se livestreamingen, liksom att titta på föredraget/debatten i efterhand, via Bildas särskilda YouTube-kanal för Almedalen, och dess spellista HÄR.
Det går även bra att titta i efterhand på Almedalsveckan Play HÄR.
Program
Onsdag 28 juni 2023
09:00-09:45: Vilken roll spelar Gud? – Ny forskning utmanar vår förståelse av orsaker
Teologiskt föredrag av p. Ulf Jonsson SJ, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet och chefredaktör för Tidskriften Signum
I samhällsdebatten hänvisas ofta till vetenskapliga rön som förklarar fenomen med hänvisning till deras orsaker. Aktuell forskning problematiserar nu modernitetens syn på orsaker och stöper om vår världsbild, så att den ger plats för Gud som orsak till händelser i världen.
I detta morgonföredrag presenteras den s k dispositionalismen, en ny riktning inom samtida vetenskapsteori. Teorin visar på problem i modernitetens uppfattning om samband mellan orsak och verkan. Ett problem är idén om deterministiska naturlagar, ett annat är idén att det mentala inte påverkar fysiska fenomen. Dispositionalismen ger å sin sida plats bland annat för idén att Gud är orsak till händelser i världen. Hur påverkar detta synen på vetenskapen och dess roll i samhällsdebatten? Och vad betyder det för synen på Gud? Föredragshållaren har själv arbetat i ett internationellt forskningsprojekt om dispositionalism med fokus på dessa frågor.
15:30-16:15:Kan Gud göra något åt gängen?
Panelsamtal med bl a justitieminister Gunnar Strömmer och Frida Park
I kampen mot gängkriminaliteten vässas de repressiva verktygen, på goda grunder. Men vid sidan av behoven att också motverka orsakerna finns ytterligare en aspekt som pekar framåt: frågan om försoning. Är den möjlig, när ”kriget” har lagt sig? För att få stopp på det? Kan kristna samfund bidra och hur?
Polis och rättsväsende har en viktig roll att spela i att begränsa skadeverkningarna av, och utkräva ansvar för, gängvåldet. Men när de som ska lagsökas har lagsökts återstår många människor som på olika sätt haft beröring med verksamheten och som behöver integreras i ett normalt samhällsliv.
Försoning och t o m förlåtelse, i olika riktningar, kan då stå på agendan. Hur ska den åstadkommas? Och mellan vilka? Kommer då religiösa, och i synnerhet kristna, samfund och nätverk att vara efterfrågade? Hur kan de förbereda sig på det?
I det akuta ställs också frågan om vad som kan göras för att motverka orsaker till gängkriminaliteten, redan nu men också på sikt. Här talas det om förebyggande insatser från både polis och sociala myndigheter. Men vad har civilsamhället, och då bl a religiösa samfund, för ansvar? Vad kan det göra? Vad borde det göra mer, och hur?
Om detta samtalar
Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
f. Antonius Almaleh, katolsk-kaldeisk präst i Tensta
Frida Park, opinionsredaktör vid Tidningen Dagen
Moderator: Erik Helmerson, journalist
Torsdag 29 juni 2023
09:00-09:45: Är något heligt nu för tiden? – Hur sekulär och kristen tro ser på helighet
Teologiskt föredrag av p. Fredrik Heiding SJ, teol dr och lektor vid Newmaninstitutet
Debatten om hur yttrandefrihet relaterar till hädelse och provocerande minoritetsuppfattningar handlar egentligen om vad som är heligt, dvs helt avskilt, upphöjt och oantastbart. En sådan helighet har inte bara med traditionell religion att göra. Men vad är då heligt idag och varför?
Uppfattningen om vad som egentligen är heligt, hur och varför har skiftat och skiftar mellan tider och kulturer. Men att vår sekulära samhällsdebatt skulle vara förskonad från helighet är en missuppfattning. Det vördnadsvärda håller sig envist kvar, i alla fall ur ett subjektivt perspektiv för den/dem som håller något för heligt. I detta morgonföredrag behandlas helighetsbegreppet i både idéhistorisk och teologisk mening, bl a just hur det är närvarande, direkt och indirekt, i vår samtida kultur och offentliga debatt. Några av de frågor som besvaras är vad som är högaktat och inte – och vad som borde vara heligt, och varför.
12:30-13:15:Varför är Putin och Kirill i ohelig allians?
Panelsamtal med bl a Maria Persson Löfgren och Inga Näslund
Den rysk-ortodoxa kyrkans ledning har från dag ett välsignat Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Hur kan det komma sig teologiskt? Vilken roll spelar den ortodoxa tron för rysk nationalism? Vad betyder det för de ekumeniska relationerna i regionen och globalt? Är en annan ortodox linje möjlig?
För kristna och andra var den rysk-ortodoxa kyrkans, och patriarken Kirills, starka stöd för president Putins anfallskrig i Ukraina, också med teologiskt språk, obehagligt och obegripligt. Även om självförsvar, med våld om det krävs, accepteras av kristen tro, är det något helt annat med anfallskrig och terrorbombningar mot civila.
Vad motiverar den rysk-ortodoxa kyrkoledningens hållning? Är den logisk givet kyrkans roll i ryskt samhällsliv? Vilken roll spelar religiösa föreställningar i den ryska nationalistiska ideologin om ett ”Moder Ryssland” med en mission i omvärlden men ständigt hotad av den? Menar ortodox teologi att Ryssland har en gudomlig roll? Eller har allt blivit politik?
Vidare väcks frågan om det finns någon intern opposition och hur den i så fall verkar. Hur har rysk-ortodoxa utanför Ryssland, i t ex Ukraina, påverkats och agerat? Vad gör andra kristna samfund på internationell nivå? Lär det alla något om relationen mellan tro och politik, också i det sekulära väst?
Om detta samtalar
Michael Hjälm, teol dr, lärare i östkyrkliga studier, rektor för Sankt Ignatios College
Maria Persson Löfgren, journalist vid Sveriges Radio, Rysslandskorrespondent
Inga Näslund, Östeuropaansvarig vid Palmecentret
Moderator: Erik Helmerson, journalist
Fredag 30 juni 2023
09:00-09:45: Finns det ett kristet partiprogram? – Hur katolsk sociallära inspirerar utan att ersätta politiken
Teologiskt föredrag av p. Thomas Idergard SJ, kaplan i S:ta Eugenia katolska församling
Många kristna efterfrågar ibland ett helt kristet parti med ett helt kristet partiprogram. Men är det verkligen önskvärt – och skulle det överhuvudtaget gå? Finns det något annat sätt att se på hur tron kan vägleda och inspirera principer och handlande i politiken?
Med viss regelbundenhet genom åren har det sagts om partiet KD att det har ”förlorat sin kristna profil/kontakten med sina kristna rötter”. Detta morgonföredrag är inget inlägg i den debatten, däremot görs debatten till utgångspunkt för en reflektion om relationen mellan kristen tro och politik. Förekomsten av det som kallas ”kristdemokrati” runt om i Europa ställer frågan på sin spets: kan kristen tro göras om till ett partiprogram, om det nu alls var syftet? Och hur ser det då ut? Om inte, vad innebär tron som ska leva i gärningar för en kristens syn på politik och partier? Den Katolska kyrkans s k sociallära vill till både utgångspunkt och innehåll ge en hjälp för kristna, och alla av god vilja, att göra en urskiljning mellan trons anspråk på att presentera absoluta värden i etisk och, därmed, politisk mening – och vad det betyder t ex vid val i olika system – liksom när den vill upplysa samveten som, om än lika troende, kan komma till helt olika politiska slutsatser.
12:30-13:15:Är hädelse fel?
Panelsamtal med bl a Lena Andersson och Anders Lindberg
Vad är ”hädelse” i ett samhälle med en sekulär stat och en mångfald av livsåskådningar, religiösa och andra? Vem blir hädad och när – och ska det vara tillåtet? Vem eller vad ska skyddas – Gud eller människors religiösa uppfattningar och känslor? Hur? Läs mer
Återkommande koranbränningar och satirteckningar aktualiserar frågan om hädelse. Men vad är hädelse egentligen? Går det att finna en allmängiltig definition i ett samhälle där staten är sekulär och där människor av helt skilda trosuppfattningar lever sida vid sida? Och vem är det då som blir hädad? Gud, en helig skrift eller människors uppfattningar om Gud och heliga skrifter? Träffar blasfemin också den religiösa gemenskapen och dess ställföreträdare?
Med tanke på att olika religioner har olika syn på Gud blir också frågan om de inte hädar varandra? Kristendomen mot judendomen? Islam mot kristendomen? Är hädelse en god eller en ond handling? Finns det en avvägning mellan yttrandefrihet och trosfrid som det heter i finsk lag? Hur ser den då ut? Och finns det en rätt till frid just för religion och som inte gäller t ex politiska uppfattningar?
Om detta samtalar
Lena Andersson, författare och krönikör
Fredrik Heiding, jesuitpater och lektor i teologi vid Newmaninstitutet
Anders Lindberg, politisk chefredaktör vid Aftonbladet
Sakine Madon, politisk chefredaktör vid Upsala Nya Tidning och författare till en bok om yttrandefrihet
Vi använder kakor för att tillhandahålla funktionalitet på vår webbplats. Du kan själv anpassa dina inställningar för kakor.
Funktionella
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistik
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marknadsföring
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
