Newmaninstitutet och Tidskriften Signum i Almedalen 2025
Här nedan kan du se årets program för Newmaninstitutet och Tidskriften Signum i Almedalsveckan i Visby. Precis som tidigare år öppnar vi, tillsammans med Studieförbundet Bilda, mötesplatsen Newman-/Bildascenen på Katolska kyrkans trädgård innanför murarna, på S:t Hansgatan 60, i korsningen till S:t Drottensgatan 12.
Alla på plats i Visby 24-27 juni hälsas välkomna till våra teologiska föredrag och panelsamtal.
Den som inte är på plats kan ta del av livestreaming av föredrag och debatter på den länk som kommer att finnas under respektive beskrivning nedan: klicka först på ”Läs mer” och när vi närmar oss Almedalens start kommer det att vid beskrivningen där finnas en länk till livesändning eller streaming i efterhand. Observera att varje arrangemang har en unik länk!
Det går också att se livestreamingen, liksom att titta på föredraget/debatten i efterhand, via Almedalsveckan Play HÄR
Program
Tisdag 24 juni 2025
15:00–15:45: Universella värden eller ”svenska värderingar” – vilken är den bästa värdegrunden?
Panelsamtal med bl a Ruth Nordström och Mats Alvesson
Vad är en ”värdegrund” och vad ska den bestå av? Vad är ”svenska värderingar”? Och vad betyder rättigheter i sammanhanget? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna omhuldas vanligtvis i svensk debatt. Men är något i detta specifikt ”svenskt”? Och bejakas verkligen alla rättigheter konsekvent?
”Värdegrund” och ”rättigheter” har länge varit viktiga begrepp i svensk offentlighet. Och en svensk självbild är att vi skulle vara särskilt bra på att implementera mänskliga rättigheter. Men under 2025 granskas Sverige kritiskt av FN när det gäller religionsfrihet, och exempelvis rätten till liv kan anses vara bristfälligt skyddad. Bortom politiska överväganden måste frågan ställas om det objektivt sett existerar universella värden. Bygger de mänskliga rättigheterna på en skör konsensus, på en överenskommelse? Ges de till oss genom lagstiftarnas godhet och hänger de ihop med en särskild politik? Eller behöver de juridiskt skydd eftersom de gäller överallt och alltid? Vad skulle då i så fall vara särskilt ”svenskt”? Med detta samtal vill vi undersöka om en värdegrund baserad på universella rättigheter kan förena människor av skilda politiska och kulturella hemvister, och hur värdegrunden i så fall kunde se ut.
Om detta samtalar
Mats Alvesson, professor i organisationsteori, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Fredrik Heiding, teol dr, lektor vid Newmaninstitutet och redaktör för Tidskriften Signum
Ruth Nordström, advokat och VD för Skandinaviska Människorättsadvokaterna
(Tyvärr är ljudet i början borta, men det kommer tillbaka efter 15 minuter in i filmen.)
Onsdag 25 juni 2025
09:00-09:45: Renässans för kristen tro bland unga – hur och varför?
Teologiskt föredrag av jesuitpater Thomas Idergard, kyrkoherde i S:t Lars katolska församling i Uppsala, med särskilt fokus på ungdomar, kallelser och evangelisation
Kristna samfund i Sverige upplever ett ökat intresse från unga, och enligt Ungdomsbarometern kommer Jesus att bli ”trendig” under 2025. Vad är det som händer i ”världens mest sekulariserade land”, varför händer det och vad betyder det?
Utöver att förutsäga Jesus ”trendighet” visade Ungdomsbarometern för 2025 att dubbelt så många ungdomar i åldrarna 15–24 beskriver sig som religiösa jämfört med för bara några år sedan. Odöpta unga eller unga som vuxit upp utan någon religiös praktik – inte ens ”kulturellt” vid vissa högtider – intresserar sig för organiserad kristendom. Detta på ett sätt som inte skådats på ett tag och som förvånar med tanke på Sverige som extremt sekulariserat. Hur kan detta relateras till den ”meningsfullhetens kris” som psykologer och filosofer menar präglar vår samtid? Har sociala medier spelat någon roll? Eller vilka andra orsaker kan finnas? Vad betyder det, både för kyrkor och samfund och deras roll i samhället och för det offentliga samtalet?
11:00-11:45: Algoritmer och demokrati – möjligheter och hot i ett nytt medielandskap
Panelsamtal med bl a Henrik Jönsson och Lisa Pelling
Många ser de nya digitala medierna som främjare av yttrandefriheten och demokratin. Andra menar att det kan vara tvärtom – desinformation frodas. Vad stämmer? Har de traditionella medierna misskött sitt uppdrag eller är allt bara en teknikfråga?
Sociala medier, digitala plattformar och nyhetskällor som inte är traditionella tidningar och etermedia har förändrat offentlighet och politik i våra västerländska demokratier. Medan de skapar nya möjligheter för delaktighet och opinionsbildning, utmanar de också traditionell journalistik och anklagas för att öppna för, eller sprida, desinformation. Är det nya medielandskap som nu snabbt formeras möjliggörare av en mer inkluderande och pluralistisk offentlighet eller ett hot mot det öppna samtalet? Utsätts de traditionella mediernas sätt att bruka sin ställning som ”tredje statsmakt” nu för tuff konkurrens? Och hur utövar de kommersiella jättarna bakom de nya plattformarna sin nya makt? Vad är viktigast för demokratin, public service eller oberoende journalistik? Är det en falsk motsättning mellan fakta och saklighet, å ena sidan, och yttrandefrihet, å den andra?
Om detta samtalar
Erik Jersenius, kulturjournalist och kulturchef på Nyhetsmagasinet Fokus
Henrik Jönsson, medieentreprenör och samhällsdebattör
Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé och samhällsdebattör
14:00-14:45: Vad tror ”kulturkristna” egentligen på?
Panelsamtal med bl a Felicia Ferreira och Lapo Lappin
Intresset för kristendomen tycks växa i offentligheten. Kristen tro och lära kan användas selektivt som stöd för åsikter men också förankras i praxis och uttryckas som bekännelse. Vad betyder de båda sätten för samhället?
Ungdomsbarometerns rapport i slutet av förra året indikerade ett växande intresse för kristen tro bland ungdomar vilket uppmärksammades i medierna. Intresset bland vuxna har olika karaktär, men också där har det talats om att kristendomen börjar vara ”inne” på exempelvis kultursidorna. Sammantaget är bilden att kristen tro på olika sätt tar mer plats. Men vad är egentligen skillnaden mellan kulturkristna och samhällspolitiskt drivna kristna, å ena sidan, och bekännande kristna, å den andra? I synen på Jesus Kristus och på kristenhetens och kyrkans roll i samhället. Handlar kristen tro mest om etiska och estetiska värden eller en djupare mening med livet byggd på sanningsanspråk? Är Jesus en ”influencer” eller Gud själv? Ska kristen tro vara ”inne” eller något som skaver? Eller går det vara både och?
Om detta samtalar
Felicia Ferreira, chefredaktör och VD för Tidningen Dagen
Ulf Jonsson, jesuitpater, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet och chefredaktör för Tidskriften Signum
Lapo Lappin, kulturskribent med bakgrund inom filosofin och medarbetare i Kvartals redaktion
09:00-09:45: Med fotbollen förs Gud in i offentligheten
Teologiskt föredrag av jesuitpater Fredrik Heiding, teol dr, lektor vid Newmaninstitutet och redaktör för Tidskriften Signum
Även om fotboll och religion kan upplevas som skilda världar uppstår ett intressant möte på offentliga fotbollsarenor. En till stora delar icke-troende publik och journalistkår är ovanligt öppna för spelarnas religiösa vittnesbörd. Vad säger det egentligen om vårt samhälle?
På fotbollsstadion och i medierna upphävs den hårt dragna gränsen mellan privat och offentligt som annars gäller i Sverige för religiös tro.
Tron synliggörs och måste inte döljas som privatsak. Spelarna gör korstecken, tackar Gud med synligt kroppsspråk eller visar upp ett religiöst budskap på sin t-shirt under matchtröjan efter mål. Kan det vara så att mycket synlig och vital religion i Sverige i dag är importerad genom invandring både till arenorna och till samhället i stort? Är fotbollen en unik miljö för religionsfrihet, mångfald och tolerans?
Panelsamtal med bl a Lars Adaktusson och Marie Demker
EU grundades inte bara som ett fredsprojekt utan av en grupp troende, katolska politiker som ville förverkliga katolsk sociallära. Vilken betydelse har de kristna rötterna i EU idag? Och hur påverkar det freden i Europa?
Det vi idag känner som Europeiska unionen grundades på erfarenheten att fred och demokrati främjas av ekonomiskt utbyte mellan länder. Flera av de drivande politikerna, som Konrad Adenauer, Robert Schuman och Alcide De Gasperi, var troende katoliker. Den katolska kyrkans sociallära med dess principer om människans värdighet och det gemensamma goda var en viktig inspirationskälla. Ett förslag till grundlag för EU presenterades 2003 där unionen beskrevs som byggd på kristna värderingar. Detta förslag mötte häftig kritik och förverkligades aldrig. När vi ser på dagens EU, vad finns då kvar av samarbetets kristna rötter? Är det som syns bra eller dåligt? Och oavsett medborgares och politikers tro, hur ser förutsättningarna ut för EU att vara garant för freden i Europa idag och kommande 50 år? Inte minst viktigt mot bakgrund av hotet från Ryssland och ett USA som drar sig tillbaka? Skulle en återanknytning till rötterna i katolsk sociallära vara en hjälp, och i så fall hur?
Om detta samtalar
Lars Adaktusson, journalist, tidigare Europaparlamentariker och riksdagsledamot (KD)
Charlotta Levay, docent och universitetslektor i företagsekonomi, Lunds universitet, skribent och medlem av Tidskriften Signums redaktionsråd
Marie Demker, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet och samhällsdebattör
09:00-09:45: Konciliet i Nicaea 1700 år – kan kristen tro ena samhället också idag?
Teologiskt föredrag av jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet och chefredaktör för Tidskriften Signum
På 300-talet blev kristendomen statsreligion i Romarriket. Kejsar Konstantin såg den som en enande faktor och med konciliet i Nicaea 325 inleddes den konstantinska eran som varade fram till 1950-talet. Men vilken relevans har konciliet idag och hur kan kristendomen bidra till samhällets enhet?
I många länder är kyrkan numera skild från staten, men under knappt 1700 år fanns ett nära samband mellan kyrka och stat. Den konstantinska eran i denna mening varade fram till 1950-talet, och i Sverige ända till år 2000. Vid konciliet i Nicaea år 325 stod den teologiska frågan om Jesus Kristus i centrum, närmare bestämt hur Sonen förhåller sig till Fadern. Är också Jesus Kristus Gud? Synen på Jesus Kristus kan påverka världsuppfattningen. Om allt skapas genom Jesus Kristus är allt som finns beroende av honom, indirekt också det samhälle vi lever i. Vad säger oss konciliet i Nicaea om hur vi ska förstå vår värld och vårt samhälle idag?
Vi använder kakor för att tillhandahålla funktionalitet på vår webbplats. Du kan själv anpassa dina inställningar för kakor.
Funktionella
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistik
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marknadsföring
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
